Andra Advent idag och jag bestämde mig för att ta bussen in till stan för att gå på Högmässan i Landskyrkan. Gick till Kyrkkaffet efteråt eftersom prästen som fick mig att känna mig välkommen till kyrkan första gången jag gick dit skulle gå i pension. Det var det bästa beslutet jag har tagit på länge. Jag fick ett sånt varmt välkomnande. De tog hand om mig och fick mig att känna mig speciell, värdefull och att jag faktiskt var någon. Jag behövde inte alls känna att jag var till besvär som jag brukar utan tvärt om. Jag fick känna att jag var någon och att jag betyder lika mycket som alla andra, att jag är värdefull. Jag fick hjälpa till och känna mig behövd. De började prata med mig, och frågade om jag ville vara med i en grupp och börja bli delaktig, få hjälpa till och bli en del av gemenskapen. Det kändes helt overkligt, att jag av alla verkligen behövs. Det kändes som jag levde i en dröm. När jag satt och prata med dem så kom vi in på lite personligare saker och de verkade bry sig om mig på riktigt, det kändes nästan som jag fått en extrafamilj. De var så lätta att prata med och jag blev accepterad över att vara mig själv. Det känns som jag har hittat ett "hem" där jag är välkommen, en "familj" som bryr sig om mig och finns för mig om jag skulle behöva prata med någon, om vad som helst. Jag har hittat en kyrka som jag trivs i, en kyrka som sprider värme och kärlek.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har funderat en hel del på hur jag ska göra med bloggen. Jag vet inte om bloggning är min grej, samtidigt som jag älskar att skriva. Att jag har några tappra läsare som fortfarande hänger kvar är verkligen superkul! Jag känner ibland att jag ...

Natten till igår vaknade jag vid tjugo i fyra på morgonen då jag hade en väldigt otrevlig dröm som jag egetnligen inte forstod allvaret med innan kvällen då jag började må skit. Ledsen, ndestämd och ångest. Men jag pratade ut med en vän som hjälpte m...

Hade ställt klockan på kvart över sju imorse och kastade benen över sängkanten vid halv åtta. Duschade och förberedde mig och vovven inför agilitykursen i Medle. Vi kom först in i hockeyrinken vilket var sjukt skönt då Mira har en tendens till, som n...

För lite drygt en timma sen så blev Mira upphämtad av vår fantastiska hundinstruktör som ville låna henne några timmar. Hon ville se om hon kunde hitta en anledning till varför hon är så galen som hon är när det kommer till vissa situationer. Jag hop...

Har funderat länge på om jag ska återuppta bloggandet eller om jag ska låta det ligga på is ett tag till. Men nu känner jag att jag vill ge det ett försök. Jag kommer mest att skriva om mitt liv tillsammans med min vovve och vad vi gör på dagarna, me...