Natten till igår vaknade jag vid tjugo i fyra på morgonen då jag hade en väldigt otrevlig dröm som jag egetnligen inte forstod allvaret med innan kvällen då jag började må skit. Ledsen, ndestämd och ångest. Men jag pratade ut med en vän som hjälpte mig en hel del och jag fick saker som jag inte själv förstod förklarat för mig och det hjälpte verkligen. Är så glad att jag fått träffa den här människan!

Hur som helst, när jag hade vaknat vid 03.40 så trodde jag inte att jag skulle kunna somna om eftersom jag var helt klarvaken, men efter ett tag lyckades jag somna om tills klockan ringde halv fem. Klockan fem klev jag upp och förberedde mig för en morgonpromenad med Mira. Åh vad underbar start på dagen det var. Inte speciellt trött, ut och gå i friska luften och en hund som skötte sig jättebra i kopplet. När jag kom hem gjorde jag mig redo för skolan och var färdig i tid. Så skönt med en morgon helt utan stress! 

 

Hade ställt klockan på kvart över sju imorse och kastade benen över sängkanten vid halv åtta. Duschade och förberedde mig och vovven inför agilitykursen i Medle. Vi kom först in i hockeyrinken vilket var sjukt skönt då Mira har en tendens till, som ni vet att vilja fram till andra. Till en början var hon inte rolig att ha och göra med, men hon gav upp efter en stund och blev helt underbar! Hon är verkligen fantastisk när hon visar sig från sin bästa sida!

Jag måste bara berätta, När vi skulle springa banan för kanske fjärde gången eller något så råkade visst båsdörren vara öppen, så självklart skulle Mira smita ut istället för att fortsätta banan, hon brydde sig inte om de andra hundarna eller något, utan hon skulle bara ut och lukta på gräset utanför, busen min!

Nu ligger hon och sover och jag slötittar lite på Formel 1en. Det blir nog en ganska lugn eftermiddag ikväll.

För lite drygt en timma sen så blev Mira upphämtad av vår fantastiska hundinstruktör som ville låna henne några timmar. Hon ville se om hon kunde hitta en anledning till varför hon är så galen som hon är när det kommer till vissa situationer. Jag hoppas verkligen att hon har några tips på vad jag kan jobba på för att underlätta för henne, vill ju bara hennes bästa, bebisen min!
Det känns väldigt tomt här hemma då hon inte är här, men jag hålls uppdaterad så jag får se precis vad som händer och hur hon sköter sig, vilket underlättar en hel del.

Mira innan hon blev upphämtad.

Nu ska jag försöka göra någonting värt av den här dagen, gör det ni med!